Här är den fullständiga tabellen
Svefas marknadsstatistik för 2025 visar ett tydligt trendbrott på den svenska jordbruksmarknaden. För första gången på länge ökar betesmark mer i pris än åkermark. I riket steg åkermarkspriserna med 2,3 procent, medan betesmark ökade med 3,4 procent under året.
Traditionellt har åkermark, särskilt den mest bördiga, varit den tydligaste värdebäraren på jordbruksmarknaden. Att betesmark nu uppvisar starkare prisutveckling är därför ett avvikande mönster och en signal om förändrade drivkrafter i lantbrukets ekonomi.
”Åkermark har under lång tid varit den självklara värdedrivaren. Att betesmark stiger mer än åkermark är ett tydligt trendbrott och speglar den förbättrade lönsamheten inom animalieproduktionen. Stigande köttpriser har stärkt kalkylerna och i vissa regioner ökat efterfrågan på betesmark”, säger Emma Nilsson, affärsansvarig Jordbruk, Svefa Skog & Lantbruk.
Animalieproduktion stärker markvärden
Under 2025 har mjölk-, gris- och nötköttsproduktion uppvisat en god lönsamhetsutveckling. Prisuppgången på animaliska produkter har haft direkt genomslag i investeringsviljan, särskilt i områden där animalieproduktion är central.
Samtidigt är utvecklingen inom växtodlingen mer dämpad. Bra väderförhållanden har gett goda skördar, men fortsatt låga spannmålspriser och valutapåverkan har hållit tillbaka intäkterna. Många lantbrukare lagerhåller spannmål i väntan på bättre prisnivåer, vilket binder kapital och påverkar kassaflödet.
Ränteläget fortsatt avgörande
Räntesänkningarna har börjat minska räntekostnaderna, men det fulla genomslaget väntas först under 2026. Många lantbruk är fortsatt högt belånade och räntenivån påverkar direkt investeringsviljan i mark, byggnader och maskiner.
Omsättningen av mark sker främst i de bättre delarna av länen och prisnivåerna varierar kraftigt både mellan och inom regioner. På flera håll finns ett överskott av betesmark, men i områden med stark animalieproduktion syns en tydligt ökad efterfrågan. I län med generellt låga prisnivåer kan mindre förändringar i absoluta tal ge stora procentuella utslag. Det innebär att en relativt begränsad nivåförändring kan framstå som kraftig i procent, särskilt i norra Sverige där markens genomsnittspriser är låga i ett nationellt perspektiv.
”Svefas bedömning är att utvecklingen inte enbart är konjunkturell. Markvärdena speglar i allt högre grad produktionsinriktning och kassaflödesstyrka snarare än enbart markslagets traditionella status”, säger Emma Nilsson.
”Vi ser att marknaden blir mer kalkylstyrd. Lönsamhet i produktionen får ett tydligare genomslag i markpriserna. Det är ett tecken på en mer rationell och finansiellt driven jordbruksmarknad. Men utvecklingen är fortsatt känslig för ränteläget och de globala prisrörelser som påverkar både produkter och insatsmedel”
Markens strategiska betydelse ökar
Utöver lönsamhetsutvecklingen har jordbruksmarkens strategiska betydelse stärkts. I ett mer osäkert omvärldsläge har inhemsk livsmedelsproduktion och självförsörjning fått ökad tyngd. Samtidigt fortsätter strukturrationaliseringen inom lantbruket, där större enheter med stordriftsfördelar stärker sin konkurrenskraft.
”Vi ser att marknaden blir mer kalkylstyrd. Lönsamhet i produktionen får ett tydligare genomslag i markpriserna. Det är ett tecken på en mer rationell och finansiellt driven jordbruksmarknad. Men utvecklingen är fortsatt känslig för ränteläget och de globala prisrörelser som påverkar både produkter och insatsmedel”, avslutar Emma Nilsson.
