HD: Är en nedfallen meteorit fast egendom? Juridisk domen förklaras

Det händer mycket inom det rättsliga området. Flödet av nyheter och avgöranden är stort men här tar vi upp några som både är intressanta och aktuella utifrån ett fastighetsperspektiv.

Tidigare i månaden kunde den som blickar upp mot augustis natthimmel se meteorregnet Perseiderna. Nu har Högsta domstolen (HD) avgjort frågan om en nedfallen meteorit blir fast egendom om den trillar ner på en fastighet. I november 2020 föll en 14 kilo tung meteorit ner på en fastighet utanför Enköping. Den hittades av två geologer som lämnade över den till Naturhistoriska Riksmuseet. Då väckte fastighetsägaren talan mot upphittarna om bättre rätt till rymdstenen.

Frågan om äganderätten till meteoriter regleras inte i någon lagstiftning men frågan har nu nått HD. Frågan var om en meteorit ska anses utgöra en del av den fasta egendom som den har fallit ned på eller om den ska betraktas som lös egendom.

HD fann att en meteorit inte anses som fastighetstillbehör. För att en meteorit ska ses som en del av den fasta egendomen krävs att den kan anses utgöra en beståndsdel av jorden, d.v.s. den bör ha anknytning till fastigheten och typiskt sett vara av bestående natur. Begreppet jord omfattar bland annat lera, sten och grus. HD bedömde att geologer som hittat en meteorit i princip har rätt att ta med sig den från fastigheten där den landade om den ligger lättillgänglig och inte har integrerats med jorden. HD slog fast att utgångspunkten är att en meteorit inte utgör en beståndsdel av den fasta egendom som den har hamnat på. Men enligt HD utesluter det inte att en meteorit, när det har gått en viss tid, kan bli en integrerad del av jorden och på den grunden ses som en del av den fasta egendomen. Men trots det kan en upphittare förvärva äganderätten till en meteorit som utgör lös egendom genom att ta den i sin besittning.

I detta fall hittades meteoriten i ett mosstäckt område på en berghäll på fastigheten. Den hade nyligen fallit och låg lätt tillgänglig. Den hade därför inte integrerats med jorden. HD bedömde därför att meteoriten utgjorde lös egendom och att upphittarna har haft rätt att ta med sig den, även om meteoriten hade ett betydande ekonomiskt värde.

Ett justitieråd var skiljaktig och menade, liksom hovrätten, att en meteorit bör anses som en del av den fastighet där den har hamnat.

Högsta domstolens avgörande den 19 augusti 2025 i mål T 3007-24

”HD fann att en meteorit inte anses som fastighetstillbehör. För att en meteorit ska ses som en del av den fasta egendomen krävs att den kan anses utgöra en beståndsdel av jorden, d.v.s. den bör ha anknytning till fastigheten och typiskt sett vara av bestående natur.”