Det händer mycket inom det rättsliga området. Flödet av nyheter och avgöranden är stort men här tar vi upp några som både är intressanta och aktuella utifrån ett fastighetsperspektiv.
I en skog i Estland planerade två skogsbolag att genomföra avverkningar under försommaren 2021 – den ena en kalhuggning, den andra en gallring. Men den estniska miljömyndigheten satte stopp. Svefa har analyserat domen och dess konsekvenser för den svenska marknaden.
Den bedömde att avverkningen riskerade att störa häckande fåglar, och hänvisade till artikel 5(d) i EU:s fågeldirektiv, som förbjuder avsiktlig störning av vilda fågelarter, särskilt under perioder som häckning, uppfödning, övervintring och flyttning. För svenska förhållanden regleras förbudet mot att avsiktligt störa vilda fåglar i 4 § artskyddsförordningen (2007:845).
Myndigheten ansåg att störningar kunde uppstå även om bolagen inte haft något syfte att påverka fågellivet. Avverkning under denna känsliga period kunde innebära att bon förstördes eller att fåglar lämnade sina häckningsplatser. Skogsbolagen överklagade besluten och krävde ersättning för skador till följd av avbrutna arbeten och förflyttning av maskiner.
Ärendet gick hela vägen till Estlands högsta domstol, som begärde ett förhandsavgörande från EU-domstolen. EU-domstolen kom fram till att skogsbruk kan vara förbjuden även utan uppsåt att störa fåglar. I domen, som meddelades den 1 augusti 2025 (mål C‑784/23), förtydligar EU-domstolen ”avsiktlig störning”, utöver uppsåt, täcker in fall där den som genomför åtgärden vet eller borde veta att det finns en påtaglig risk för störning, och ändå genomför åtgärden.
Domstolen understryker att det krävs en konkret och betydande påverkan på fåglarna för att artikel 5(d) ska träda in. Bedömningen ska också ta hänsyn till vilken fågelart det gäller – alltså om den är vanlig, hotad eller särskilt känslig – samt hur allvarlig störningen är.
EU-domstolens avgörande den 1 augusti 2025 i mål C‑784/23
”Domen förtydligar att fågeldirektivets skydd gäller även för vanliga arter och ställer krav på tidsplanering, mer detaljerade inventeringar och dokumentation. EU-domstolen håller fast vid praxis vad gäller “avsiktlighet” inte bara betyder att skadan är syftet, utan även inrymmer förutsebar och accepterad följd av ett handlande. Den praktiska konsekvensen är att avverkningar, byggprojekt och andra exploateringsåtgärder riskerar att stoppas eller försenas om det inte går att visa att fågellivet inte påverkas. Samtidigt ger domen tydligare spelregler, exempelvis genom riktlinjer kring när antalet häckande par är tillräckligt högt för att artikel 5 ska bli tillämplig.”
Behöver du hjälp eller rådgivning i fastighetsjuridiska frågor?
Kontakta oss.
Vill du veta mer om våra fastighetsjuridiska tjänster?
Claes Rainer Jurist
Claes Rainer har över tjugo års erfarenhet från processande på advokatbyrå och från arbete på tingsrätten. Han har fört ett stort antal tvistemålsprocesser i tingsrätt och hovrätt och har även drivit uppmärksammade mål i Högsta domstolen. Han är även utbildad skiljeman med stor erfarenhet som ombud i svenska och internationella skiljeförfaranden.
Läs mer om Svefa Juridik
