Skogsmarknaden drar isär – stora regionala skillnader bakom fortsatt prisuppgång

Priset på svensk skogsmark har stigit med 2,6 procent det senaste året och med 1,6 procent sedan årsskiftet. Men rikssiffran döljer stora regionala skillnader. Värmland och Örebro har ökat med 7,7 respektive 7,6 procent på ett år, samtidigt som flera län i princip stått still. Skåne sätter återigen prisrekord med 1 150 kronor per m³sk och på Gotland, där prisbilden länge varit trögrörlig, har priserna stigit med 5,3 procent på ett år. Svefas senaste sammanställning visar en skogsfastighetsmarknad som blir alltmer regional och där lokala förutsättningar får större genomslag.

Det genomsnittliga priset på svensk skogsmark uppgår den 1 augusti 2026 till 676 kronor per m³sk, jämfört med 659 kronor ett år tidigare. Bakom den relativt måttliga uppgången för riket finns marknader som utvecklas betydligt starkare än genomsnittet, samtidigt som andra län är oförändrade eller visar mindre prisjusteringar.

"Riksgenomsnittet ger inte hela bilden. Vi ser län där priserna har ökat med mer än sju procent på ett år samtidigt som andra marknader i princip stått still. Skillnaderna mellan regionerna blir tydligare och det gör lokal marknadskännedom allt viktigare," säger Paul Nord, affärsområdeschef Svefa Skog & Lantbruk.

Färre affärer och längre försäljningstider

Samtidigt som priserna fortsätter uppåt har aktiviteten på marknaden minskat. Svefas bedömning är att antalet slutförda transaktioner under första halvåret 2026 var nästan en tredjedel lägre än under motsvarande period 2025. Den genomsnittliga tiden från annonsering till slutförd affär bedöms också ha ökat.

Utvecklingen tyder på ett större avstånd mellan köpares och säljares prisförväntningar och förstärker bilden av en mer selektiv marknad. Attraktiva fastigheter med rätt egenskaper möter fortsatt efterfrågan, medan andra objekt tar längre tid att omsätta.

Det mellansvenska prisdiket håller på att fyllas igen

Värmland har den starkaste utvecklingen i landet på ett års sikt med en uppgång på 7,7 procent. Örebro följer tätt efter med 7,6 procent och har samtidigt fortsatt starkt under 2026, med en uppgång på 4,4 procent sedan årsskiftet. Även Västmanland, Södermanland och Östergötland utvecklas starkare än riket på ett års sikt.

Utvecklingen pekar på att det historiska prisdiket i delar av Mellansverige sakta håller på att minska. Fler aktiva köpare och förbättrade transportmöjligheter, bland annat med järnväg, ger tillgång till fler avsättningsmarknader och stärker konkurrensen om råvaran.

"Vi har länge sett ett tydligt prisdike i delar av Mellansverige, men det håller sakta på att fyllas igen. Fler köpare kommer utifrån och bättre transportmöjligheter gör att virket kan nå fler marknader. Det stärker konkurrensen om både råvaran och skogsfastigheterna", säger Paul Nord.

Småland påverkas mer direkt av industrikonjunkturen

Kronoberg och Kalmar avviker samtidigt från den positiva riksutvecklingen. Kronoberg har backat med 1,1 procent på ett år och Kalmar med 0,6 procent. Rörelserna är små, men båda länen är tydligt produktionsinriktade skogsmarknader där skog i hög grad köps för att brukas och ge avkastning. Skogsindustrin har under senare år präglats av pressad lönsamhet, strukturella neddragningar och produktionsstopp. Det påverkar råvaruflöden och virkesförbrukning och kan också dämpa framtidstron hos köpare av skogsfastigheter. I Småland har Vida under våren lagt ned sågverken i Orrefors och Urshult. Svefa ser samtidigt en tendens till längre försäljningstider för attraktiva fastigheter i området.

Kronoberg och Kalmar är tydliga produktionsmarknader där skogen i hög grad köps för att brukas och generera avkastning. Då får utvecklingen på virkesmarknaden ett större genomslag på betalningsviljan. När industrin samtidigt drar ned produktionen och lokal förädlingskapacitet försvinner påverkar det både dagens kalkyl och framtidstron, säger Paul Nord.

I Gävleborg och Dalarna har priserna backat med 2,1 respektive 2,0 procent sedan årsskiftet, även om Gävleborg fortfarande ligger över och Dalarna på samma nivå som för ett år sedan. Det var också här stormen slog som hårdast, vilket på kort sikt kan ha dämpat intresset för ytterligare skogsförvärv. En annan faktor som kan påverka framtidstron är den aviserade nedläggningen av fiberlinje 3 vid Skutskärs bruk. Minskad regional efterfrågan på vedråvara riskerar att sätta ytterligare press på den lokala virkesmarknaden.

Skåne sätter nytt rekord

Skåne befäster positionen som Sveriges högst betalda skogslän. Det genomsnittliga priset når 1 150 kronor per m³sk, en ny toppnotering. Det motsvarar en uppgång på 5,5 procent på ett år, varav 4,5 procent sedan årsskiftet. Hög produktionsförmåga, begränsat utbud och stark efterfrågan på attraktiva skogsfastigheter fortsätter att hålla betalningsviljan på en nivå som skiljer ut länet från resten av landet.

Gotland sticker ut

På Gotland har prisbilden historiskt varit trögrörlig och på en förhållandevis låg nivå, men det senaste året har det genomsnittliga priset stigit från 380 till 400 kronor per m³sk, en ökning med 5,3 procent. Av uppgången har 3,9 procent skett sedan årsskiftet.

"På Gotland har förutsättningarna förändrats. Virkesmarknaden har stärkts och hanteringen av virke lokalt har utvecklats, med en mer aktiv virkesmarknad än tidigare. På så sätt liknar marknaden fastlandet mer än den gjort historiskt. Samtidigt är Försvarsmakten aktiv som köpare av mark, vilket i förlängningen bidrar till en ökad efterfrågan på den privata marknaden. Det är en del av förklaringen till den prisutveckling vi nu ser", säger Paul Nord.

Valet skapar osäkerhet om spelreglerna

Inför riksdagsvalet i september tillkommer en politisk osäkerhet för skogsfastighetsmarknaden. Frågor om brukanderätt, artskydd, naturvårdsavsättningar och ersättning när markanvändningen begränsas påverkar de långsiktiga förutsättningarna för skogsägande. Hur dessa frågor hanteras efter valet kan därför få betydelse för både investeringsvilja och värdering.

"För en skogsägare är långsiktiga och förutsägbara spelregler avgörande. Det handlar både om möjligheten att bruka skogen och om vilken ersättning markägaren får när samhället begränsar den möjligheten. Oavsett valresultat behöver marknaden kunna bedöma de framtida villkoren för skogsägandet", avslutar Paul Nord, affärsområdeschef Svefa Skog & Lantbruk.