EU antar nytt direktiv om hållbarhetskrav – företag måste införa riskbaserad due diligence

Det händer mycket inom det rättsliga området. Flödet av nyheter och avgöranden är stort men här tar vi upp några som både är intressanta och aktuella utifrån ett fastighetsperspektiv.

Den 24 april väntas Europaparlamentet formellt anta det nya direktivet om hållbarhets-due diligence, Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD). Det innebär att företag med verksamhet i EU framöver blir skyldiga att kartlägga, förebygga och hantera negativa effekter på mänskliga rättigheter och miljö – genom hela värdekedjan.

Direktivet omfattar inledningsvis företag med minst 500 anställda och en global omsättning över 150 miljoner euro. För särskilt högriskutsatta branscher, såsom textilindustri, gruvnäring och jordbruk, gäller lägre tröskelvärden. Lagstiftningen kommer att införas stegvis från och med 2026.

Så bygger företag upp en strategisk due diligence-process

För att inte bara uppfylla lagkraven utan även stärka sitt varumärke och minimera affärsrisker, arbetar allt fler företag med att införa riskbaserade och integrerade due diligence-processer. En sådan process inkluderar flera nyckelsteg:

1. Riskkartläggning i värdekedjan
   Företag inleder processen med att analysera var i värdekedjan de största riskerna finns – geografiskt, sektorsmässigt eller i specifika leverantörsled. Genom att prioritera de mest betydande riskerna kan resurser fördelas effektivt.
2. Integration i affärsstyrning
   Due diligence bör inte vara en isolerad funktion, utan integreras i företagsstyrningen, affärsbesluten och inköpsprocesser. Det innebär att hållbarhetsrisker bedöms på samma sätt som finansiella risker.
3. Dialog och åtgärder i leverantörsled
   I stället för att bara ställa krav, arbetar många företag proaktivt med leverantörer för att höja kompetens, förbättra arbetsvillkor och minska miljöpåverkan – ett tillvägagångssätt som stärker relationerna och långsiktiga affärer.
4. Öppen rapportering och uppföljning
   Transparens om risker, åtgärder och resultat är centralt både för att möta myndighetskrav och vinna förtroende från kunder, investerare och allmänheten.
5. Kontinuerlig förbättring och krishantering
   En levande due diligence-process är flexibel nog att snabbt hantera nya risker eller incidenter, vilket minimerar risken för sanktioner, rättsprocesser eller långvariga skador på varumärket.

Förebygg sanktionsrisker och skapa långsiktig konkurrensfördel

Att ligga steget före i hållbarhetsarbetet blir alltmer en strategisk konkurrensfördel. Genom att använda due diligence-processen som ett verktyg för affärsutveckling, innovation och riskminimering, positionerar sig företag inte bara som regelefterlevande – utan som pålitliga aktörer i en snabbt föränderlig marknad. Samtidigt öppnar direktivet möjligheten för företag att ta en mer proaktiv roll i hållbarhetsomställningen – och därmed stärka sin position gentemot både kunder och investerare.